Dag 33-34
Efter regn kommer solsken..
Tur att den devisen faktist stämmer.. gårdagen bjöd på regn regn och regn.. dessutom bjöd den på febrig pojke som inte ville sluta gråta ( gallskrika) och som inte ville äta. Vi gick till naturhamnen Arholmen som låg i Kosters ytterskärgård. La oss längsmed vid en jättevacker klippa som vi nog hade uppskattat oerhört om vädret varit ok.. vädret gjorde att stenarna var hala och att man fick se upp för varje steg vi tog. Vi tre tog endast en promenad tillsammans mellan två regn för att lugna ner oss med lite luft då vi turats om att försöka trösta Axel så gott det gick och däremellan lura i honom vatten och välling.
Vi förstod inte först hur vi skulle överleva dagen men på något konstigt sätt så tog dagen till slut slut.. När vi skulle koka sista baljan vatten till välling har även vattnet tagit slut.. innan är även strömmen till dator, kamera och nästan all batteri till telefonerna slut vilket gör att vi inte kan göra så mycket.. Mattias tar då fram de 9 l extravatten vi hade i reserv. .detta vatten visar sig vara kolsyrat.. gissa om Axel gillade vällingen.. ha ha..
Natten fortsätter i ungefär samma regn både gällande väder och son som varit under dagen.. vid 6 tiden vaknar vi upp.. vinden har mojnat och det är inget regn men Axel är jätteledsen.. vi bestämmer oss för att ge oss i väg så fort som möjligt så vi kan ta honom till en doktor i Fjällbacka under dagen för att se om det är öronen eller halsen..
Rätt som det är vänder allt.. kanske är det alvedonen men vi har helt plötsligt en glad son en stund.. lyckas dessutom peta i honom en tallrik gröt.. känns som solsken är på väg..
Solen lyser nu och vi är på väg ut på öppet hav.. Vi har en kryssbog med fallande mot halvvind mot Fjällbaka.. Kryssbogen gör att båten lutar oerhört och vi tittar rakt ner i det skummande vattnet.. nu är Axel återigen inte helt glad.. gissa om det är lätt att försöka ta hand om en gråtande son som vill leka i höga vågor på häftigt lut inne i båten.. Jag Jenny känner av illamåendet och klär på Axel ordentligt och måste upp... tårarna är nu nära och för första gången längtar jag hem.. känner hur allt skulle vara lättare bara vi var hemma.... Men nu har vi varit så tokiga att sätta oss i denna sits och då är det väl bara att rida ut stormen..
Vi anländer Fjällbacka vid 11 tiden, efter telefonkonversation med farfar går vi inte till läkaren och han får lite alvedon..
Vi tar alla en dusch och äntligen slutar han skrika .. undrar om han bara var trött på båten..
Solen skiner och vi ger oss ut för att "rasta" Axel med lekplats och samtidigt ta en promenad till apoteket för att inhandla sjösjuketabletter..
Vi kommer tillbaka till båten och Axel är nöjd han tar nu flera steg själv i sittbrunnen mellan oss.. frågan är nu när han går helt utan att hålla oss i hela tiden..
Kvällen kommer och jag och Mattias längtar efter att få sova.. Axel borde vara trött men vi får inte ner honom förrän vid 20 tiden.. man kan ju undra vad han har för energi i kroppen .. Vi får i oss mat och nu är det kväll.. Axel sover oroligt.. vi får bytas om att sitta med honom och söva om honom gång på gång.. Hoppas nu att det inte blir röj i hamnen.. men det skall nog gå bra.. hamnen är bara halvfull.. på våran brygga är vi bara 2 svenska båtar av ca 20 st.. de andra norska..
Om allt går bra bär morgondagen av till väderöarna.. en favorit i repris för oss båda..
Tur att den devisen faktist stämmer.. gårdagen bjöd på regn regn och regn.. dessutom bjöd den på febrig pojke som inte ville sluta gråta ( gallskrika) och som inte ville äta. Vi gick till naturhamnen Arholmen som låg i Kosters ytterskärgård. La oss längsmed vid en jättevacker klippa som vi nog hade uppskattat oerhört om vädret varit ok.. vädret gjorde att stenarna var hala och att man fick se upp för varje steg vi tog. Vi tre tog endast en promenad tillsammans mellan två regn för att lugna ner oss med lite luft då vi turats om att försöka trösta Axel så gott det gick och däremellan lura i honom vatten och välling.
Vi förstod inte först hur vi skulle överleva dagen men på något konstigt sätt så tog dagen till slut slut.. När vi skulle koka sista baljan vatten till välling har även vattnet tagit slut.. innan är även strömmen till dator, kamera och nästan all batteri till telefonerna slut vilket gör att vi inte kan göra så mycket.. Mattias tar då fram de 9 l extravatten vi hade i reserv. .detta vatten visar sig vara kolsyrat.. gissa om Axel gillade vällingen.. ha ha..
Natten fortsätter i ungefär samma regn både gällande väder och son som varit under dagen.. vid 6 tiden vaknar vi upp.. vinden har mojnat och det är inget regn men Axel är jätteledsen.. vi bestämmer oss för att ge oss i väg så fort som möjligt så vi kan ta honom till en doktor i Fjällbacka under dagen för att se om det är öronen eller halsen..
Rätt som det är vänder allt.. kanske är det alvedonen men vi har helt plötsligt en glad son en stund.. lyckas dessutom peta i honom en tallrik gröt.. känns som solsken är på väg..
Solen lyser nu och vi är på väg ut på öppet hav.. Vi har en kryssbog med fallande mot halvvind mot Fjällbaka.. Kryssbogen gör att båten lutar oerhört och vi tittar rakt ner i det skummande vattnet.. nu är Axel återigen inte helt glad.. gissa om det är lätt att försöka ta hand om en gråtande son som vill leka i höga vågor på häftigt lut inne i båten.. Jag Jenny känner av illamåendet och klär på Axel ordentligt och måste upp... tårarna är nu nära och för första gången längtar jag hem.. känner hur allt skulle vara lättare bara vi var hemma.... Men nu har vi varit så tokiga att sätta oss i denna sits och då är det väl bara att rida ut stormen..
Vi anländer Fjällbacka vid 11 tiden, efter telefonkonversation med farfar går vi inte till läkaren och han får lite alvedon..
Vi tar alla en dusch och äntligen slutar han skrika .. undrar om han bara var trött på båten..
Solen skiner och vi ger oss ut för att "rasta" Axel med lekplats och samtidigt ta en promenad till apoteket för att inhandla sjösjuketabletter..
Vi kommer tillbaka till båten och Axel är nöjd han tar nu flera steg själv i sittbrunnen mellan oss.. frågan är nu när han går helt utan att hålla oss i hela tiden..
Kvällen kommer och jag och Mattias längtar efter att få sova.. Axel borde vara trött men vi får inte ner honom förrän vid 20 tiden.. man kan ju undra vad han har för energi i kroppen .. Vi får i oss mat och nu är det kväll.. Axel sover oroligt.. vi får bytas om att sitta med honom och söva om honom gång på gång.. Hoppas nu att det inte blir röj i hamnen.. men det skall nog gå bra.. hamnen är bara halvfull.. på våran brygga är vi bara 2 svenska båtar av ca 20 st.. de andra norska..
Om allt går bra bär morgondagen av till väderöarna.. en favorit i repris för oss båda..
